| 1. |
Lilla, vackra Anna, om du vill, höra mig med själ och hjärta till, jag är öm trogen och till kärlek mogen tycker om att vara jäf och gill. |
Beautiful little Anna, if you will, belong to me with soul and heart. I am sensitive and faithful and ready to love I like to be noble and good and trustworthy. 2.
|
Minns du hur vi lekte alla dar, | smekande varann som mor och far. Redde ler med handen, byggde hus i sanden. Ack hur lätt och lustigt livet var.
Do you remember how we played every day, | hugged each other like mother and father, molded clay by hand, built houses in the sand? Oh, how delightful life was! 3.
|
Men den glada tiden snart försvann. | Jag fick lära tröska och du spann. Du gick vall i skogen, och jag körde plogen, mera sällan sågo vi varann.
But the happy time soon disappeared. | I got to learn threshing, and you spun. You herded cattle in the woods, and I steered the plow. More seldom did we see one another. 4.
|
Blott när sommarn stod i blomsterkrans, | och när julen bjöd oss opp till dans, kunde vi få råkas, rodna, le och språkas. Aldrig någon större glädje fanns.
Only when the summer stood in a flower wreath | and when Christmas gave us a chance to dance could we meet, blush, smile, and talk. Never was there a greater joy. |